Jämställdhet och medier



Medier och framställning av verkligheten


Vi kommer i kontakt med olika medier under större delen av dagen. Hur olika medier speglar och sammanfattar olika samhällsproblem eller sakfrågor påverkar naturligtvis människors allmänna uppfattningar om ämnen. Medier kan inte avspegla hela verkligheten eftersom skeden i verkligheten är för komplexa och eftersom alla människor har olika uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Ber du tio olika personer i din omgivning att i detalj återge samma händelse, kommer du att få tio helt olika svar.

När vi reflekterar över information vi tar del av via medier är det viktigt att tänka på att alla nyheter är resultatet av en nyhetsvärdering. Varje händelse som blir en nyhet som rapporterats har prioriterats framför en stor mängd andra händelser. Vad som i slutändan ändå blir till en nyhet som rapporteras, beror på olika nyhetskriterier, rådande journalistisk tradition samt enskilda journalisters val. Även formuleringarna i en artikel är ett val av många möjliga formuleringar. Val av formuleringar påverkar såklart vilken vinkel en händelse eller en fråga får.

Vad som i slutledet blir till en nyhet och hur nyheten presenteras och vinklas kan få effekter för hur vi uppfattar vår omvärld och hur vi förhåller oss till den. Särskilt stor betydelse har medieframställningar av områden som vi kanske inte själva kommer i kontakt med i vår vardag till exempel sjukvården, barnomsorgen eller våld i nära relationer. När vi inte kan bilda oss en egen uppfattning om ett område eller en händelse blir det mycket svårare för oss att bedöma om nyheten framställs på ett korrekt sätt.


Kvinnor och män i medier

Kvinnor och män syns inte lika ofta i medier. Män är överrepresenterade i medier i jämförelse med kvinnor. I internationella medier blir detta extra tydligt. I Sverige är 70 procent av personer som syns i medier män och 30 procent kvinnor. Fördelningen 70/30 är en återkommande siffra i den här typen av mätningar. Vi känner också igen den från jurytävlingar i tv, där en ensam kvinna ofta placeras mellan två män.

Även om kvinnor förekommer i 30 procent av medieutrymmet får de bara uttala sig i 25 procent av utrymmet. Kvinnors expertkunskaper eller perspektiv på samhället får på så vis mindre utrymme i offentligheten. När kvinnor väl kommer till tals får de uttala sig i andra frågor än män. Kvinnor används som experter främst i frågor som rör traditionellt kvinnligt kodade områden så som miljö, skola, barn och omsorg. Kvinnor och män kan på så vis komma att förknippas med olika expertområden vilket förstärker bilden av att kvinnor och män besitter olika kompetenser.

Figurer: man och kvinna

Vad blir till nyheter?


Om vi varje dag tar kaffe ur samma automat och det fungerar som förväntat så berättar vi inte det för kollegerna vid fikat. Men den dagen som automaten tar vårt mynt utan att vi får något kaffe, då är vi mer benägna att berätta det vid fikaboret. Medierna följer samma logik. Det annorlunda har större nyhetsvärde än det vardagliga. Därför blir exempelvis händelsen att en kvinna slår en man en större nyhet än att en man slår en kvinna trots att det är tio gånger vanligare att en kvinna blir misshandlad inom en relation, än att en man blir det. Detta kallas för nyhetslogik. Det annorlunda och oväntade kommer alltid att få större rubriker än det vardagliga och väntade.

Medier tenderar också att förenkla och dela in i lättbegripliga kategorier. Kategoriseringar så som kvinnor och män, invandrare och svenskar, barn och vuxna, rik och fattig. Kategorier som vi alla vet är luddiga i verkligheten blir knivskarpa i medierna. Det ligger i nyhetens karaktär att förenkla.

Medierna tenderar också att förstärka, något som brukar kallas för polarisering. Olikheter mellan grupper ökar nyhetsvärdet i exempelvis en konflikt eller vid presentation av ny statistik. Skillnader mellan kvinnor och män lyfts som exempel ofta fram i samband med enkätundersökningar, även om skillnaderna är små. Detta beror på att skillnaden skänker ytterligare spänning till artikeln. Detta ser vi ofta i intervjuer med invandrade svenskar eller rullstolsburna där ursprung och funktionsnedsättning lyfts fram. Detta innebär att personer riskerar att reduceras till endast en liten del av sin komplexa personlighet. På samma vis kan framställningar av män och kvinnor bidra till stereotypa föreställningar om typiskt kvinnliga eller manliga personlighetsdrag.


Vad får detta för konsekvenser?


Våldtäkter i hemmet är enligt brottsstatistiken nio gånger vanligare än överfallsvåldtäkter. Trots detta rapporterar medierna oftare om överfallsvåldtäkter. Kan detta skapa konsekvenser för gruppen kvinnor? Mediernas effekter är ett omtvistat ämne inom medie- och kommunikationsvetenskap. Utifrån någonting som kallas kultivationshypotesen kan en frekvent och återkommande rapportering om överfallsvåldtäkter få som konsekvens att kvinnor uppfattar dessa som vanligare än vad de är och därför känner sig mer utsatta på offentliga platser. Det i sin tur kan begränsa kvinnors handlingsutrymme.

En teori är att medierna inte direkt påverkar våra åsikter i olika frågor, utan att de påverkar vad vi har åsikter om. Medierna har, som nämndes tidigare, oändligt många händelser att skapa nyheter av. Utifrån dagordningsteorin uppfattar vi de frågor som medierna väljer ut som viktigare än andra frågor. Ett positivt exempel på dagordningsteorin är om flera medier skriver en rad reportage om pappaledighet. Det kan få som effekt att många uppfattar pappaledighet som en angelägen fråga, vilket i sin tur leder till att politiker uppfattar att frågan är betydelsefull för väljarna och lyfter upp den på den politiska dagordningen. Vad som lyfts fram inom mediernas dagordning kan alltså påverka och skapa inflytande över samhällets dagordning och i slutsändan även den faktiska politiska dagordningen.


Vad kan du göra?


För att komma åt den tidigare nämnda 70/30-fördelningen som är så lätt att falla in i, ägnar sig en del åt att räkna huvuden. Att varje dag räkna antal kvinnor och män i de medier som produceras och granska i vilka sammanhang män och kvinnor förekommer, är ett effektivt sätt att förmå sig själv att skildra män och kvinnor i samma utsträckning och i en variation av roller och sammanhang. En risk är att du faller tillbaka i gamla mönster så fort du slutar att räkna. Om du inte själv producerar medier, kan du räkna antal av män och kvinnor i de medier du konsumerar, och granska i vilka sammanhang du ser kvinnor och män. Du kan själv kontakta medier och ifrågasätta fördelningen om du finner den ojämn.

För att bli bättre på att lyfta fram kvinnor som experter inom olika områden kan du använda dig av andra källor till kunskap än du brukar. Ett exempel är Rättviseförmedlingen. Rättviseförmedlingen bildades 2010 i syfte att förse redaktioner med alternativa källor, för att skapa en större variation vad gäller vilka områden kvinnor och män uttalar sig inom i medierna. Rättviseförmedlingen visar hur enskilda personer aktivt kan ifrågasätta det slentrianmässiga anlitandet av beprövade källor, och istället söka efter alternativ.

Det är också bra om du reflekterar över hur kvinnor och män förekommer i er personaltidning eller i ert informationsmaterial. I vilka egenskaper och sammanhang förekommer kvinnor och män i kommunikation inom eller från er verksamhet? Fundera också på om det finns sätt på vilka du kan bidra till en större variation i framställningen av kvinnor och män.


Källor


Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007, BRÅ (2007). Länk: www.bra.se/go/297

Edström, Maria (2006). TV-rummets eliter: föreställningar om kön och makt i fakta och fiktion. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/16929

Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup

Tips på mer läsning


Edström, Maria (2002). Mediebilden av kvinnliga chefer i svenskt näringsliv. 1. uppl. Stockholm: SNS förl.

Hadenius, Stig, Weibull, Lennart & Wadbring, Ingela (2011). Massmedier: press, radio och tv i den digitala tidsåldern. 10., uppdaterade uppl. Stockholm: Ekerlid

Jacobson, Maria & Broman Norrby, Anna (2004). Allt är möjligt: en handbok i mediekritik ; [tänk kritiskt, diskutera, säg ifrån. 3., [omarb. och utvidgade] uppl. Göteborg: Allt är möjligt

Löfgren Nilsson, Monica (2004). Könsmärkning i SVT:s nyheter 1958-2003. NORDICOM-information. 2004(26):4, s. 39-50

Umeåregionens kansli, Umeå kommun, 901 84 Umeå
Besöksadress: Sveagatan 8 (Viva-huset)
090-16 13 32, www.umearegionen.se 

På www.umearegionen.se kan du läsa mer om samverkan och utveckling i Umeåregionen, ett arbete med visionen att regionen ska vara "världens bästa livsmiljö för en kvarts miljon människor 2050". Välkommen att ställa frågor, lämna synpunkter eller idéer. Kanske kan du bidra till att utveckla Umeåregionen och förverkliga visionen.