Jämställdhetsintegrering i budgetprocessen/Gender Budgeting

Gender Budgeting är en etablerad metod för att arbeta med jämställdhet i Sverige och internationellt. Syftet med metoden är att uppnå en jämn fördelning av resurser mellan kvinnor och män. Genom gender budgeting analyseras resursfördelning utifrån ett genusperspektiv och vi får då kunskap om hur resurserna är fördelade mellan kvinnor och män och vilka effekter resursfördelningen får. Gender Budgeting är också en metod som används för att uppnå de svenska jämställdhetspolitiska målen (Lorentzi  & Lundkvist 2001: 16, Osika & Klerby 2008a).
Utifrån Europaparlamentets definition av Gender Budgeting innefattar metoden tre delar:
1. Utvärdering av budgetens effekter ur ett genusperspektiv
2. Integrering av ett genusperspektiv på alla nivåer i budgetförfarandet
3. En restrukturering, dvs. en förändring av inkomster och utgifter för att främja jämställdhet (Osika & Klerby 2008b).

Det finns ett antal grundfrågor i gender budgeting som är:

  • Var går pengar och övriga resurser? Budgeten och den konkreta verksamheten analyseras ur genus- och jämställdhetsperspektiv.
  • Vilka behov finns? Vad har kvinnor och män för behov och prioriteringar? Möter budgetens resursfördelning kvinnors och mäns behov och prioriteringar på lika villkor? Värderas män och deras behov, intressen och värderingar högre än kvinnors (Osika & Klerby 2008a: 17)

Att använda gender budgeting som metod handlar om att vilja nå en jämn fördelning av resurser mellan kvinnor och män. Gender Budgeting kan genomföras på olika sätt. Det kan till exempel innebära att vi i vår årsrapport ger en bild av hur vår verksamhet når ut till kvinnor och män och analyserar vad detta har för påverkan på kvinnors och mäns liv och villkor. Det kan handla om att använda oss av könsuppdelad statistik inom samtliga verksamhetsområden och se hur resurser fördelas. Genom att integrera perspektiv på kön under varje område i årsrapporten kan också jämställdhetsarbetet på ett tydligt sätt följas upp, redovisas och utvärderas. I ett senare skede kan vi även analysera vad resursfördelningen får för effekter i samhället och i kvinnors och mäns liv i stort. (Lorenzi & Lundkvist 2001: 16). Gender budgeting kan genomföras på många olika sätt - 4R-metoden kan till exempel vara ett verktyg för att realisera gender budgeting.

Att analysera en verksamhet med hjälp av Gender Budgeting innebär övning i att se mer långtgående konsekvenser av verksamhetens beslut vilket kan bidra till ett mer hållbart tankesätt i verksamhetsplanering. Ett exempel kan vara att om en kommun beslutar att dra ner på äldreomsorgspersonal så kan detta få långsiktigt negativa konsekvenser för kommunens ekonomi. En minskning av resurser inom äldreomsorgen kan på sikt innebära att privatpersoner väljer att gå ner i arbetstid för att vårda äldre familjemedlemmar, det obetalda arbetet ökar och det betalda arbetet minskar vilket gör att kommunen får mindre skatteintäkter (Klerby 2012).

Om du vill lära dig mer om hur ni kan använda er av Gender Budgeting på er arbetsplats:
http://www.jamstall.nu/hur_1/verktygslada/analys/gender_budgeting

Umeåregionens kansli, Umeå kommun, 901 84 Umeå
Besöksadress: Sveagatan 8 (Viva-huset)
090-16 13 32, www.umearegionen.se 

På www.umearegionen.se kan du läsa mer om samverkan och utveckling i Umeåregionen, ett arbete med visionen att regionen ska vara "världens bästa livsmiljö för en kvarts miljon människor 2050". Välkommen att ställa frågor, lämna synpunkter eller idéer. Kanske kan du bidra till att utveckla Umeåregionen och förverkliga visionen.